söndagen den 10:e oktober 2010

Kom och besök: www.coachtommy.se

tisdagen den 5:e oktober 2010

Coach Tommy

Min nya blogg är här:

måndagen den 20:e september 2010

Blogga på Nyheter24


Hej Bloggen!

Nu är det färdigt på 2kidz. Jag kommer från och med den 30 september börja blogga på Nyheter24. Det kommer att bli helt annan frekvens och ett spännande innehåll.

Hoppas att alla mina gamla läsare kommer dit!
Återkommer med sajtens namn sen.
/Tommy

torsdagen den 2:e september 2010

Vecka 36 av Sofie Sarenbrant- Årets deckare

Min älsklings deckare kom ut idag!



Jag är så fantastiskt stolt. Hon är grym!!! Läs allt om den här.
Vecka 36 kommer inte att gå obemärkt förbi. Se vad Marcus Birro tyckte om den.

Vill ni köpa den så kan ni göra det här:

Chips-Situps

Helt sjukt att det skulle behövas chips för att få Tyra att göra situps. Inspelningarna av KenzaTyrashow har börjat.

söndagen den 29:e augusti 2010

Mina vänner körde Stockholm Triathlon...

....och jag fick kolla på. Stackars mig! Men som tur är hade jag kameran med. Såg föresten en så vidrig cykelolycka och bestämde mig för att från och med nu betala licens så jag kan tävla i Mastersklassen. Det var en nybörjare som svängde in framför ett pro utan att vinka med armen. Procyklisten flög i baken och skrapade upp sig fullständigt.

Håkan Lindberg går upp ur vattnet efter 1500 meter simning


Sven Hunhammar ute på varv 2 av 4. Sven och jag körde Ö-till-Ö förra året.


Erika "Alltid lika positiv" Rosenbaum flyger fram.

Michael Nelker är en grym triathlet som var med och körde Järnmannen i Kalmar 2010. I dag fick han köra lite kortare.

Håkan igen vid uppgången. Gillar denna bild.





torsdagen den 26:e augusti 2010

Demontränare



Jag kommer under hösten att synas på webb-tv för första gången. Det är andra säsongen av Nyheter24s satsning på toppbloggare. Nu är det Kenza och Tyra som står för underhållningen och showen kommer att heta:


Ni kommer att få se mig i väldigt många av avsnitten då jag har rollen som deras demontränare. Trust me....Tjejerna kommer att få slita som djur...hehehe. Vi räknar med över 100 000 tittare.

måndagen den 23:e augusti 2010

Sjukamp - Familjedrama

Vi körde en sjukamp igår. Jag och Sofie mot Brorsan och Tyra. Såg jämnt ut på pappret, men när första grenen var över så var också tävlingen över. Tyra var skadad och fick åka till sjukhus efter en rejäl sträckning. Fan!

Men vi fortsatte ändå. Det gick ungefär som väntat. Brorsan och jag jämna på häcken, övertag mig i höjd och kula. Brorsan vann 200m och längd. Jag krossade i spjut och sen spurtade vi sida vid sida på 800 meter.

Resultat:

Tommy 5204p
Patrik 4850p
Sofie 1820p
Tyra DNF


måndagen den 16:e augusti 2010

Nytt mål önskas!!

Nu har jag klarat två av mina uppsatta mål (Se ovan). Nu behövs något nytt att bita i. Vad tror ni?

10 km löpning - 45 min
Olympisk Triathlon - 2 timmar 20 min
Ironman - sub 12
140 i bänk och samtidigt komma i size 32 jeans
5000 poäng i tiokamps-DM nästa sommar
400 meter fjärilsim i sträck

Mer tips???

måndagen den 2:e augusti 2010

Kalmar Järnman "in detail"


Information för den som vill veta lite mer om loppet. Om det är för långt så hoppa direkt till slutordet.

Här kommer den långa smaskiga, detaljerade versionen av min Ironman:

Bakgrund: Jag bestämde mig förra året, efter ö-till-ö, att jag skulle ge mig på mitt livs mål: "Ironman". Det jag inte riktigt förstod var att det behövs en del träning. En jäkla massa träning. Tyvärr passar det inte alltid så bra att träna när man har barn, så jag fick söka alternativ.

Jag hade tänkt träna i timme om dagen i snitt hela året. Det innebär 1800 minuter i månaden. Så här blev utfallet:

Räkna in att jag cyklade på kontoret under oktober, november och december. Februari var så kall, så då tränade jag inte alls. Julis stapel är så hög för att jag har räknat in Ironman. Jag har detta år tränat mellan 15-30 minuter om dagen. Det borde skicka lite signaler till er alla att
Ironman inte alls är omöjlig. Allt handlar om pannben. Nu till tävlingen:

Simning 3.8 km
Vattentempen 16.1 grader. 4 varv á cirka 1000 meter.
Jonas Colting(en av sveriges bästa Ironmen) tvingar mig att gå fram till eliten då jag tydligen är rätt ok i simning och det visar sig definitivt vara min bästa gren under dagen. Det är galen
trängsel till första bojen och när jag ska runda den har jag en kille(tror jag) under mig, och en som klättrar på min rygg. Vidrigt trångt och alla vevar för fullt. Runt några bojar till och sedan längs en vågbrytare där det blir tvärstopp och sedan snigelfart. Fattar inte hur det kan hända här och fattar inte hur det kan hända i trafiken heller. Knappast tittköer. Hur som helst lägger jag mig närmast vågbrytarens stenar och slår händerna i botten. Sen upp till varvning och där dricker jag. Sen blir det inte mer spännande än så på simningen. Detta upprepas fyra gånger
och jag är inte direkt trött, men håller ett stabilt tempo.

Cirka 17,5 minuter per km. Oj kanske ni tycker, men det kan ställas i relation till Grant Hacket (Aus) som simmat 1500 meter på 14.34.56(WR).

Tid: 1 timme 10 minuter 20 sekunder. Placering 24 i motionsklassen.

T1 (Betyder transition eller växel 1.

Här springer man upp ur vattnet på vinglande ben och folk som jublar. Härlig känsla. Hade bestämt mig för att gå, men ångrade mig när folk skrek. Hets hets!! Börjar dra av mig våtdräkten på vägen till cykeln. Har allt som jag ska cykla i under våtdräkten. Sätter på mig cykelskor, knäpper hjälmen, på med solbrillorna. Ner med en gel och cykelhandskar i tightsen tar ned cykeln och börjar springa mot banan. Hoppar upp på hojen och folk skriker. Drar iväg med vråltempo.

Tid T1: 3.44 (14:e snabbaste växlingen)

Cykel 18.2 mil

Börjar med och skrikfråga publiken vad klockan är och de säger kvart över 8. Aha, växlad och klar på 1.15. Shit! Vilken bra tid tänkte jag. Tänkte inte på att jag skulle hålla på i 11 timmar till. Alla har sagt att man inte ska äta eller dricka sportdryck de första 20 minuterna så jag avvaktar och pressar. Cykeln går som ett skott, jag kollar pulsen. Ville helst ligga någonstans mellan 120-140. Fick hela tiden kilometertider från min Garmin 310XT. Tider runt 1.40-1.45.... Herregud vad händer?? Har inte cyklat så fort på de 6 träningsmilen jag gjort i år. Kanske i
någon nedförsbacke. Försöker hålla tillbaka, men cykeln vill åka. Sen plockas jag snabbt ned på jorden när det börjar swisha förbi åkare. En efter en. Det känns som jag står stilla. Sen kommer Micke Nelker. (Kille från Team Ålsten Triathlon). Han hälsar och hejar, han går sjukt fort också. Han är en av monstren! Vinden piskar som tusan på vägen upp till vändpunkt efter tre mil. Det känns fint. Jag får medvind hem till varvningen. Börjar bli kissnödig....Mycket kissnödig. Varvar inne i Kalmar och det är så härligt att köra i skrikande folkmassorna. Går ner i tempoställning ifall nån skulle ta kort. (haha). Sen kom väggen. Jag börjar oroa mig för att
första varvet gick för fort. Jag tar ner pulsen runt 130 och det är svårt. Jag får sjuka motvinden igen och tänker att jag måste göra det en gång till....Försöker kissa på cykeln som alla(Okej inte Erika och Erik) säger att man ska göra. Men det går inte!! Prova någon gång så får ni se. Väljer att stanna på Kapten Karlssons väg och det är ingen elefantsnabel man hänger ut. Vad hände nu?? Finns det pincett på min verktygsbox? Nåväl, efter 3 härliga kissminuter och sträckning så hoppar jag upp igen och då är man en ny person. Stark!! i 5 minuter.

Mörker, trampa, kissa, mörker, trampa, räkna kilometer, trampa, kissa, fan fan fan.... Plötsligt ser jag en cyklist jag tar in på: -YES!! jag ska passera någon. Tyvärr visar det sig vara två svampplockare som är ute och kör på vägen... Jag skäller typ ut dom för att de inte är medtävlande, de skrattar. När det är 10 mil kvar tänker jag att detta klarade jag ju när jag som 12 åring cyklade till Vätö. Hur svårt ska det va? Fick lite förnyad kraft i någon minut. Sen vid sista varvningen är jag groggy. 6 mil kvar. 60 kilometer. Började nedräkningen. Den gick
långsamt. Kilometertider runt 2.20-2.35... Fuck jag är i väggen tänkte jag. Det här kommer inte och funka. Mörka tankar..... djupaste svackan får jag upp till sista vändningen i motvinden. Var det 8 m/s? Planerar vad som ska stå i blocket annonsen när cykeln ska säljas. Vill aldrig mer
cykla. Bestämmer mig på vägen till växling att jag ska gå hela maran. Tar en kisspaus med en mil kvar....lyckas inte kissa. Känner mig mycket svajig. Åker in till växling och får knappt ur skorna ur pedalerna. Upptäcker köttsår på ovansidan av foten. Tur att jag inte kissade på/ner mig.

Tid 16.15.53 Placering 153.



T2

Kommer in och lämnar cykeln. Lägger mig ner på mattan bredvid hojen. Allt snurrar, ser dubbelt och stjärnor. Dags att göra mitt första maraton. Knyter på skorna, stoppar några Ipren 400mg i ryggfickan på linnet. Siktet är inställt på att gå skiten. Går lugnt genom växlingsområdet.

Tid T2 4.27 minuter

Maraton 4.2 mil

Ut på banan, benen känns som stockar och jag är lite vimsig. Funktionär frågar om jag är ok och jag nickar. Någon ropar Spring!! jag bara skakar på huvudet och ler. Här handlar det om att överleva och ta sig i mål. Jag träffar en kille som heter Magnus Hurst som kommer från Uppsala. Han joggar lite lätt och jag tänker att jag provar att hänga med. Det varar i cirka 3 minuter, eller 500 meter. Sen blir det gång igen. Gången känns bekväm, löpningen blir skitjobbig direkt. Kroppen vägrar. Går tills jag kommer till ett bostadsområde där min en
da fan Hasse sitter och dricker bira. Han skäller ut mig för att jag går. Blir omsprungen av gaseller hela tiden. Fattar inte hur de orkar. Efter en stund möter jag Erik Svensson, min gode vän från friidrottslandslaget och min rumskompis på slottshotellet i Kalmar. Han är jätteglad och ser stark ut. Han har varit uppe och vänt vid 7 km och har nu sprungit cirka en mil. Bara tre komma två kvar. Jag stannar och äter på alla stationer. Saltgurkan är såååå god, chipsen är perfekta. Jag moffar i mig powerbars och dricker Vitargo, Vatten och avslagen cola hela tiden. Känner mig fin i huvudet men vågar inte lita på benen. Springer och går, springer och går.

Kommer till några killar som laddat med vattengevär. -Ska ru ha ett sprutt? Nej tack svarar
jag, men sen ångrar jag mig och säger okej då, varpå det smäller till med tre hårda strålar i ryggen och jag remmar till för att komma undan. Båda hamstringarna krampar till uppe i rumpan och jag är nära att få dubbelkramp. Allt kunde ha slutat där. Springer om en kille med en piratmössa. Vänder efter sju km och tillbaka till city. Ögontjänare som jag är så springer jag lätt genom stan ned till varvning och får ett grönt band runt armen. Ha! nu har jag bara 28 km kvar. Joggar lite mer, går lite mindre. Piraten kommer ikapp och vi börjar snacka. Han heter
Mikael Österblom och kommer från Väsby. Vi har mycket att prata om. Vi följs åt i tre timmar. Tiden går fort, det är härligt och det känns som det kommer gå vägen. Möter Erika några gånger och hon är så glad så glad. Hon verkligen skiner. Hon vet att hon ska bli Ironman snart. Möter Erik, han är sliten nu, men tuggar sig fram. Möter Micke Nelker, han lufsar med lätta steg framåt. Alla är så trevliga och glada. Massor med folk jag aldrig sett ropar heja Tommy. Det tog typ 10 ggr innan jag fattade att mitt namn stod på nummerlappen. Döööhhhh!!!
När jag ser staden sista gången så möter jag Erika och springer snabbare. No more stops! När 200 meter återstår så spurtar jag. Jag fattar att jag kommer att klara det, jag hör speakern skrika att här kommer några nya järnmän in. Knät höll!!! På upploppet är jag ensam! Jag spänner hela kroppen av glädje på mållinjen sträcker jag ut armarna och skriker! Det är en sån skön känsla som inte kan beskrivas i text. Kramar om Micke som spurtade lite snabbare. Nelker är hemma och duschar, Erik äter middag. Jag väntar en stund. Åsa från Spif går i mål och vi går ner till vattnet och kyler benen. Det skulle jag inte gjort. Jag väntar sen vid målet och får sån feberfrossa. Sätter mig i sjuktältet och får filtar och infravärme. Huttrar ändå. Kallt!
Kollar till vänster. Där sitter Magnus Hurst som sprang förbi mig i början. Han hade kroknat helt på maran och den stackarn såg riktigt stel ut när han gick. Men han klarade det och är en järnman.

Tid: 4.57.46 placering 159. Diagrammet nedan visar hur ett maraton INTE ska springas. Man ska ha en jämn fart och en jämn puls. Det hade inte jag direkt.


Slutord:

Ironman var jävligt jobbigt. Svackan och mörkret varade i 3 timmar denna gång. Resten av tiden var rätt härlig. Ö-till-Ö var jobbigare på sitt sätt. Där frös man hund i 12-13 gradigt vatten och varvade det med svettig löpning i våtdräkt. Här var det också saker man gjort i hela sitt liv. Simma-Cykla-löpa. Hur svårt ska det va?

Jag tror att alla av oss har en järnman inneboende. Var inte rädda att ta fram honom. Våga utmana och testa. Man dör inte och man behöver inte heller lägga mängder av timmar om man är en grundtränad person med idrottsbakgrund. Här handlar det om pannben och inställning. Den skam jag hade känt om jag brutit hade inte varit barmhärtig. Den drev mig till att klara det. Men varför gör man det här då? Både Micke(piraten) och jag frågade oss det. Det handlar om självförverkliganden, bekräftelsesök, gemenskap, gränsöverskridanden. Men jag vet inte varför jag gör det. Jag har ju redan gjort massa skit. Jag älskar känslan. Den är enorm.

Innan starten så bestämde jag mig att jag skulle ta det lugnt. Men pang säger det! Och i det ögonblick starten går så tar en inre styrka över min kropp och oavsett vad jag planerar eller vill så struntar den inneboende kraften i det. Jag gissar att det är det som kallas tävlingsmänniska, att kunna plocka fram det mesta och bästa ur en när det verkligen gäller. Trots att jag är slagen med mer än tre timmar av segraren så kommer jag ändå i främre delen av resultatlistan. Med den träning som jag har lagt ned innan så tänker jag fanimej kalla mig en av monstren jag också.

Några tack:
Tack mamma, pappa och Arvo för generna och tävlingsskallen ni lyckades skapa.
Tack Sofie för den egentid jag fått! Jag vet att du körde en Ironman hemma också med våra tjejer. Tack Claes för peppningen och att vi har så jäkla kul på jobbet. Tack B3IT för sponsringen. Tack Colting för tipsen och inspiration. Tack Erika, min fantastiska triathlon-vän och fyrbarnsmamma och grattis till Ironwoman titeln. Tack Erik Svensson för härliga diskussioner och pepp innan. Tack brorsorna och alla brorsan Patriks vänner för allt stöd via sms och facebook. Tack för alla uppmuntrande hejarop på fejjan. Fan vad viktigt!!! Slutligen, tack Tom och Patrik för Boys-Night-Out på Malta 2 veckor innan.

Kommentarer och löften om framtida Ironman tas gärna emot i kommentarsfältet.

söndagen den 1:e augusti 2010

Tommy Sarenbrant is now an Ironman



Det gick!!! jag klarade det! Jag slickar mina sår..... Jag ser det positiva igen....som att jag kommer att få behålla tre av mina tånaglar....Hahaha. Återkommer med race report. Tusen tack för allt stöd jag fått.

torsdagen den 29:e juli 2010

Mot Kalmar!



Nu bär det av mot min första Ironman. www.kalmartri.com

Jag kommer att sikta på att ta mig i mål. Ingen tid är intressant. Här handlar det om att överleva dagen. Troligen lär tiden hamna någonstans runt 13-14 timmar och det är ungefär lika många timmar som jag har tränat i juni och juli. Snudd på idiotiskt att ställa upp alltså. Men jag ser det som en lärdom.

Knät känns ok, men jag har inte belastat det sedan jag fick skadan nedan. Endast några millopp.

Ni kan följa tävlingen via internet och sms-uppdatering. Se länken ovan.


torsdagen den 3:e juni 2010

Fara...


Jag skulle köra 25 km med min träningskompis Erika igår och fick bryta efter 15,43 km. Knät började kännas väldigt konstigt och helt plötsligt kunde jag inte ens gå. Erika fick hämta bilen. Käkar nu Voltaren (antiinflammatoriskt) som om det vore smågodis. Hoppas det inte blir värre.

Som tur är så kommer jag ha landslagsläkarna runt mig hela helgen då 7 och 10-kamparna kör landskamp i Täby. Ni kommer väl och hejar?

Tittar jag på bilden ovan så skulle jag säga att smärtan sitter strax ovanför ledbandet.

söndagen den 11:e april 2010

Tänk vilka galningar det finns...


Idag gjorde jag debut i SVD. Tycker att det är kul att de uppmärksammat mitt och kollegan Claes sätt att träna efter artikeln i tidningen iForm. Lite läskigt att jag har AIK strumpor på mig. (Helt omedvetet och ogenomtänkt). Kul att de också skrev om mitt bolag B3ITs samarbete med Jonas Colting. Vi har ett unikt samarbete där Jonas är personlig tränare och kostrådgivare åt alla våra konsulter. Tänk att det finns såna härliga bolag :-)

fredagen den 1:e januari 2010

Happy New Year!

tisdagen den 6:e oktober 2009

Stort grattis till min stora älskling

HON SKA BLI DECKARDROTTNING!!
Läs mer här.

tisdagen den 8:e september 2009

Ö-till-Ö Mitt livs tävling


Fullständig version med bilder.

När jag var liten så brukade vi åka ut till skärgården till någon ö. Där brukade jag och mina kusiner hoppa från sten till sten. Den som ramlade i förlorade. Vi brukade stå och titta på fiskarna som simmade omkring och fånga små yngel. Igår tackar jag för den värdefulla kunskap jag fick som barn.

14.00 Stavsnäs Samling och gemensam båttur ut till Sandhamn.

Här står fullt med vältränade idrottsmän, militärer, alla ser laddade ut. Alla har stora väskor fyllda med utrustning. På båten pratar vi med två bröder som ska göra detta för första gången. De får se vår utrustning och förundras av den planering som Sven, min medtävlande har gjort. Man tävlar i lag i denna tävling som nu ska köras för fjärde året. Sven har förberett 5 små kartor på alla öar mellan Sandhamn och Utö och våra passertider. Det kändes så skönt att någon var sämre förberedd än jag själv. Sven berättar att han inte tror att de kommer att komma i mål.

Brandmännen från Kungsholmen kommer också fram och de berättar att de kommer att använda simfenor undersimloppen. De kallar sitt lag för Silverfiskarna. Hälften av alla ombord går omkring och pratar och diskuterar utrustning, hälften sitter lugnt och stilla och ser hur säkra ut som helst på att de valt rätt utrustning.

När vi kommer ihamn i Sandhamn slussas vi bort till ett område runt en simbassäng, och jag tänkte att nu ska vi få göra simprov. Vi får ta fram de obligatoriska sakerna ur vår väska: Kompass, första förband mm.. Sedan får vi lämna vår cykelpåse där det finns lagningsutrustning, pump, massa gel och energibars. Vi lägger ned ett varsitt litet rör med Pringles och en Coca-Cola också. Det kommer vi att vara sååå tacksamma för sen.

Sen kommer chocken. Vi tänkte placera ut gel och bars på de fem stationerna så att vi kunde plocka upp det på vägen. Men så gick det inte till i år berättar de. Aj aj…. Chock 2. GPS dosa stor som 4 cigarettpaket och 150 gram tung ska ner i väskan. Här pratar vi killarna som har strippat våra väskor till minimalvikt genom att klippa bort alla onödiga detaljer. Skit också. Ännu mer att släpa på.

Vi får en racebriefing som är mycket underhållande. Vi går igenom hela banan. Jonas Colting som vunnit racen förra året och är en av världens främsta multisportare och världsmästare i Ultra Triathlon (Dubbel Ironman) berättar om sina erfarenheter. Han är där för att vinna med sin partner Flinta, som vann för två år sedan. Efter Briefingen så blir det middag och jag trycker i mig spagetti och köttfärssås och massa extra salt. Dricker 6 stora glas vatten. Nu gäller det att bunkra tänker jag. Sedan går vi och lägger oss och jag lyssnar på Sverige Ungern i mina hörselskydd med inbyggd radio. Hörselskydd ifall Sven skulle snarka. Vi hade betalat extra för att få bo i eget rum på Sandhamnshotellet. Så värdefullt!

Raceday

04.20 ringer våra klockor samtidig. Sverige hade vunnit matchen igår. Stämningen är god, jag har kissat 6 gånger sen middagen och kommer att kissa 6 gånger till innan startskottet. Nervositetskiss mest.

Vi går till restaurangen och där är 120 förväntansfulla killar och tjejer och alla gamar runt maten som är slut överallt. Jag får tag på fil och fullkornsbrans. 3 knäckemackor med ost. Dricker 4 glas juice. Gröten slut. Trycker i mig 8 mandlar och tänker att jag måste bunkra fett. Går tillbaka till rummet. Klockan är 5.15 – 45 minuter till startskott. Smörjer in hela mig i vasselin, bakom knäna, runt fötterna, nacke, hals, armhålor, kalsongkanterna, handleder, armveck. Rätt kladdig. Packar ihop alla mina vanliga kläder i min väska och helt plötsligt får jag dödsångest. Tänk om jag inte klarar det här. Tänk om jag dör? Jag har ju aldrig gjort någon tävling som varat mer än 2,5 timmar. Och nu ska jag tävla i 14 timmar. Vem ska öppna väskan när jag dött tänker jag och packar den pedantiskt fin. Fryser helt plötsligt mycket. Sätter på mig neoprensockarna, drar på våtdräkten som är lite fuktig. Den har typ inte varit torr på hela sommaren. Den blir snabbt varm. Nu går vi ut säger Sven. Sven är cool. Han gjorde detta race förra året, men fick bryta lite längre än halvvägs. De blev tagna av banan för att det gått för långsamt. Sven, min idol var för långsam…. Hur ska detta gå?

Drar på mig underarmour t-shirten som sitter tajt mot kroppen. Knäpper våtdräkten, hänger simglasögonen runt nacken och vandrar mot starten. Det är rätt mörkt ute fortfarande. Där ute står supporters. En banderoll säger Från ”tös-till-gös”. En båt har lagt till med ett segel som säger ”Kämpa Jeppe och Johan”.

Vi får höra att vattentempen är cirka 11 grader och att det kommer att vara snudd på vindstilla. I love it. En kameraman kommer fram och frågar hur det känns. Jag drar på mig killerfacet och ser galet taggad ut. –Jag är tokladdad säger jag. Sen ser jag killen framför. En engelskman som ska simma i linne. En tjej har skrivit ”Hej då Colting” på sina vader. Några har en stort flytbräda av frigolit på ryggen. Skönt och springa med i fyra mil tänker jag.

Pistolen höjs, är ni med???? Klick….. klick….ingen springer. PANG! Racen har börjat. Vi kommer att jogga lugnt i början för det är en pace-bil som inte släpper någon förbi har Sven berättat. Så jag tänker att det blir lugnt. Men det blir det inte. Det är tjurrusning och vi hamnar i bakre leden av de 60 lagen. Det går fort genom skogen. Jag känner att jag inte kommer att klara tempot. Ska jag bryta efter 1600m löpning? Ska vi slå av på tempot Sven, frågar jag försiktigt. Ok… Vi kommer ned till vattnet. 20-30 lag är redan i och simmar. Några sätter på sig grodfötter. På med dubbla badmössan och ned med simglasögonen. Ut i vattnet.

Det är kallt. Det är isande kallt. Jag kan inte ha ansiktet under vattnet…Alla simmar sick-sack. Det är stundtals värre kaos än Stockholm Triathlon. Jag tittar åt sidan och ser finska mixparet komma paddlandes på sina frigolitplattor. Det går fort. Grymt fort. Jag förvånas över att vattnet är så grunt. Det är bra sikt och båtar med filmutrustning ligger bredvid oss. Vi kommer till land efter cirka 45 minuters simning. 1600 meter är avklarat. Klipporna är beväxta med grönt sjögräs som är extremt halt. Vi springer upp för ett berg, jag hoppar till en sten och det knäpper/smäller till i höger knäet. Vad hände nu? Knäet visar sig vara ok, men rätt instabilt hela dagen.

Vi springer på stenar, bergskanter och efter någon eller några kilometer är det dags för nästa simning. Så här håller det på tills vi kommer till första matplatsen efter cirka 2 timmar. Det är fortfarande en klunga på 16 pers som håller ihop. Vi får bullar, bananer, sportdryck, vatten. Smakar rätt bra. Sven går på toa. Vi kutar vidare. 8.7 km på Runmarö. Vi får höra att Försvarsmakten (Swedish Armed Forces) leder, en minut före Colting och Flinta. Kul med lite match.

Sedan fortsätter det så här. Upp för berg, ner för berg, halt, granris, rötter, ut i knädjupt vatten i några hundra meter, upp för berghäll. Vädret är bra, ingen sol, lite duggregn. Lång simning igen tar oss till Nämdö. Där väntar långlöpning igen på 7-8 km. Ut och in genom fårhagar. Löpning bredvid kossor och hopp mellan koblajorna.Vi kör första stämplingen här. 5 timmar och 23 minuter har gått. Vi är på 30:e plats totalt.

Efter 7 timmars slit så får jag riktigt ont i magen. Knip. Går ner i en dipp som varar i nästan 2 timmar. Långa simningen på 1400 meter (Grissimningen) tar kolen på mig. Det är så himlans kallt att jag tror att jag ska dö. När jag äntligen kommer till klipporna så försöker jag ställa mig upp. Händerna är domnade, fötterna är domnade. Jag försöker prata, men det funkar inte. Det tar någon minut innan jag kan gå upp till vätskekontrollen. Vi får en Dajm. Mmmmm…. På denna ö har en vänlig dam ställt upp ett bord med dricka och ätbart och det är fantastiskt att människor kan vara så snälla.

Jag längtar till cykeln. Till våra Pringles och till att få sitta och vila på hojen en stund. När vi simmar över till Ornö får jag ny kraft och därifrån börjar vi plocka lag. Cyklingen är apjobbig. Dagens jobbigaste. Det är lervälling och fruktansvärda vägar som vi tidvis måste leda cykeln på. Det är upp-upp-upp. Sen till slut kommer asfalten. Vi rullar fram. Det är underbart. Vi Cabbar ned för tredje gången idag. (tar av oss överdelen av våtdräkten). Solen skiner lite. Vi möter bilar som vinkar. Chipsen är guld värda. Salt!!! Jag skakar kolsyran ur Coken och dricker sakta. Vi fick också med oss ett paket mariekex upp på våra treväxlade damcyklar. Jag var noga med att få ett par välpumpade däck när jag valde cykel. De rullar snabbt. Vi cyklar 1.6 mil på 58 minuter. Kanske inte så snabbt när man jämför med att jag cyklade 4 mil på 1.09 i stockholm triathlon, men nu är det nya förutsättningar. Vi håller på att missa avtagsväg, men Sven ser den i sista sekund.

Vi lämnar ifrån oss cyklarna och stämplar igen. Vi vet att det är cirka 1.5 timmar kvar. Det har gått 10.5 timmar. Vi börjar se slutet. Vi blir snabba. Här ifrån och till målet är det faktiskt bara 12 lag som slår oss tidsmässigt. Vi får höra att vi är 21:a och ser 20:e lag långt inne i skogen. Vi tar upp jakten. Det flyter. Det är underbart. Jag ser färger igen och skärgården är vacker. Vi vadar enda upp till nacken på något ställe. Små öar, korta löpningar korta simningar. Vi når 20:e lag och går förbi i en lång klättring upp på ett berg. Vi grattar dem och säger att vi kommer att klara det. De är så glada också. Ner till ny simning och jag tittar bakåt. Ser att vi har 50-75 meters försprång i vattnet. Upp på land igen. Tävlingsjävulen i mig tar över. Inte tappa denna åtråvärda 20:e plats. Jag blir paranoid och som en stressad travhäst kastar jag bak huvudet en gång i minuten för att jag tycker att jag hör röster. När vi kommer till sista 50 meters simningen över ett litet sund till Utö så ser jag massa tjejer som sitter och skriker. Jag tror att det är Sofie och Linn som tagit sig dit och i glädje sprintsimmar jag över. Men det var det inte.

Nu är vi i land på Utö och jag ryser. 2.7 futtiga kilometer kvar. Det känns långt. Vi springer och Sven säger att om vi ökar kan vi klara 12 timmar. Vi springer genom lilla Utö och folk hejar längs vägarna. Sista uppförsbacken är lång. Mycket lång, men däruppe är målet. Speakern ropar att lag 26 är på ingång och på placering 20. Det är Team B3IT med Sven och Tommy. Sven säger speakern förvånat. Du bröt ju förra året! Vi springer och håller om varandra och sträcker andra armen i skyn. Vi har klarat det! Vi är så jävla bra. Det känns så overkligt.

Vi äter allt vi ser. De har dukat upp ett bord med mackor, godis, frukt, dricka, juicer. Går ner till bastun och duschar. Slut på varmvatten, men det iskalla vattnet känns ändå bekant. Sitter och ljuger lite i bastun. Vi träffar på bröderna som förövrigt är mycket trevliga. De berättar att de fick avbryta efter Redbull tältet. Samma ställe som Sven bröt på året innan. Starkt att klara så långt med så minimala förutsättningar och trasigt knä på yngre brorsan.

Jag klär på mig alla mina varma kläder och går upp och sätter mig med en öl i handen och ser ett kustjägarlag gå i mål, kort därefter kommer brandmännen och många andra som vi låg jämnt med länge. Efter två timmar så kommer sista lag. Lag nummer 51 i mål. San Diego Lifeguards. De får en rungande applåd. Det är mörkt nu. Det blir prisutdelning. De lottar ut fina priser. Vi vinner varsin pannlampa med LED ljus.

Öl två slinker ned. Jag börjar se oklart. Vi blir bjudna på en fantastisk buffé. Öl tre, en Mariestad gör att jag somnar med huvudet i händerna vid bordet. Utmattad. Vi går ned och checkar in i stugan. Vi får dela rum med de som kom 10:a i loppet. Starka killar.

Dagen efter klockan 06.00 ser jag cirka 80-100 kämpar försöka ta sig ned för backen. Alla haltar. Jag skrattar, det är sjukt. Hej Då Colting tjejen har inga skor. Hon går i strumporna. Hon har köttsår på fötterna.

Summering: Jag har lärt känna min kropp. Jag trodde aldrig att den skulle vara så stark. Jag har inte tränat mer än 2 timmar i sträck någon gång och med enbart 4 halvmaror i benen och ett tiotal millopp och resten 5 km rundor i våtdräkt så kändes det omöjligt. Men detta är ingen tävling för folk med dåligt psyke. Det är en kamp mot trötthet, kyla, hunger, och skador. Det finns mängder med ställen man kan slå ihjäl sig. Tre gånger gled jag okontrollerat ned för klippor och rakt ut i vattnet. Jag har fått blodad tand för uthållighet. Jag gillade det. Ö-till-Ö var en upplevelse i tolv timmar.

Jag funderade på vad som varar i tolv timmar och kom på vår senaste Thailandsresa. Den då Kenza bröt ihop och skrek hela resan. Vi satt inpackade som sillar i planet. Det var outhärdligt. Det var inte denna tävling. Det var stundvis helt underbar njutning att springa uppe på berg och titta ut över vår vackra skärgård.

Jag känner att jag aldrig kommer att göra om denna tävling. Men om min Ironmanträning ger resultat och jag blir en starkare löpare så kanske jag kommer tillbaka 2011. Men då kommer det att bli för att slåss om medaljerna.

Tack Sven för att du trodde på mig. Tack för stödet i spåret när det kändes jobbigt. Tack för att du inte var snabbare i simning så att jag fick chans att återhämta mig. Tack för att du tog med dig dasspappret, även om det inte kom till användning. Tack Svens fru Cia för att du kom och hejade, tack älskade Sofie som har stått ut med att det legat våtdräkter och illaluktande skor i badrummet i 3 månader. Tack alla funktionärer och medtävlande som peppade oss under loppet - Ni var underbara!

Mål Resultat

Klara loppet Kom på 20:e plats av 60 lag.

Inte kissa i våtdräkten 10 gånger hände det, minst.

Inte gnälla Gnällde över vrickningar, pungskav,

magsmärtor, nedfrysningimma, sicksacksimmande medtävlare.

Utrustning:

Skor: Icebug Pytho med dubbar: 1500:- på www.runnerstore.se

Strumpor: Blue Seventy neoprenstrumpor 250:- på www.lewasport.se

Våtdräkt: ORCA S1 2000:-

Kalsonger: Calvin Klein tighta

Vasselin på hela kroppen. Över allt utom fötterna.

T-shirt: Funktionsmaterial från Under Armour 200:- www.underarmour.com

Handskar: Blue Seventy neoprenhandskar med simhud 250:- www.lewasport.se

Badmössa: dubbla vanliga. Skulle ha haft min Ironman mössa – Big mistake!

Simglasögon: Blue Seventy Vision gula. 200:- www.lewasport.se

Ryggsäck: Source Spinner 1.5 från 429:- www.addnature.se

Denna väska var kanonbra för detta ändamål. Vi monterade ut vattenbehållaren

Som var onödigt stor. Tog bort locket och alla andra onödiga snören. Täckte

Hålen med segelduk och sydde ihop allt. Blev ultralätt och strömlinjeformad.

Innehåll i ryggsäck: 4 Maxim Gel Strawberry och Citrus, extra simglasögon, GPS-

Sändare, visselpipa, Vattentät Samsungtelefon för nödsamtal, kompass, karta. 0,75 liters vätskebehållare fylld med vatten och första förband.

Skavanker efter: Ömma tår, blånaglar, stela ben, inte ett skavsår.

Chock: Det enda levande jag såg på 1 mil simning var 4 maneter. PANTA MERA!

Om du vill läsa andras berättelser:

Coltings: killen är utomjordlig

Håkan Larssons: Mycket bra berättad

Wagges: Oj vad du frös....

Daniel och Mattias Team BV Unlimited: Kämpalagets bilder och berättelse.

Micke Selvin Du frös nog mest...Förstår inte hur du klarade de.

Team Gourmet Food

Johan 338 Småland 11:e lag i mål.



Resultatlista Ö-Till-Ö hemsida Bildgalleri

torsdagen den 3:e september 2009

På söndag smäller det!


60 deltagande lag från 7 nationer
37 km terränglöpning, 11 km simning och 16 km cykel i Stockholms Skärgård.
Från soluppgång till solnedgång.
Ö TILL Ö är Sveriges tuffaste en- dags tävling!

Följ mig live på:
www.otillo.se

Location Running Swimming fast slow

Start 06:00 06:00

Sandön 1400 06.10 06.10

Sandön - Vindalsö 1650 06.40 07.00

Vindalsö 700 06.50 07.20

Vindalsö - Skarp-Runmarö 300 07.00 07.35

Skarp-Runmarö 3000 07.15 07.55

Skarp-Runmarö - Rönnkläppen 380 07.30 08.15

Rönnkläppen 200 07.35 08.20

Rönnkläppen -Runamrö 500 07.50 08.40

Runmarö /Storön 8700 08.30 09.35

Storön - Risselö 280 08.40 09.50

Risselö 800 08.50 10.05

Risselö - Munkö 320 09.00 10.20

Munkö 1600 09.15 10.35

Munkö - Käckskär 1000 09.45 11.25

Käckskär 500 09.55 11.30

Käckskär - Nämdö 480 10.10 11.55

Course closes 13:00 at

Waterpoint Nämdö

Nämdö 7000 10.45 12.45

Nämdö - Mörtö 200 10.55 12.55

Mörtö 3400 11.20 13.20

Mörtö - MörtöKlobb 220 11.30 13.30

MörtöKlobb 400 11.40 13.40

MörtöKlobb - Mörtö Bunsö 1400 12.15 14.30

Course closes at 15:00

RedBull station at Mörtö Bunsö

Mörtö Bunsö 2500 12.30 14.50

Mörtö Bunsö - Kymmendö Bunsö 200 12.40 15.00

Kymmendö Bunsö 1700 12.55 15.15

Kymmendö Bunsön - Getskär 970 13.20 15.55

Getskär 200 13.30 16.00

Getskär - Kymmendö 225 13.40 16.10

Kymmendö 2600 13.55 16.30

Kymmendö - Ornö 300 14.05 16.45

Course closes at 16:45

At start of biking

Ornö course closes at 18:00 at

change biking to running 16100 15.10 18.00

Ornö - Kullbäling 140 15.15 18.15

Kullbäling 350 15.25 18.25

Kullbäling - Långbäling 350 15.35 18.40

Långbäling 1700 15.50 18.55

Järnholmen - Mellankobbarna 100 15.55 19.00

Mellankobbarna 200 16.00 19.05

Mellankobbarna - Järnholmen 180 16.10 19.15

Järnholmen 200 16.15 19.25

Järnholmen - Utö 100 16.20 19.30

Utö Finish 2500 16.35 19.50


lördagen den 15:e augusti 2009

Mitt senaste jobb för Rehband


Nu har handbollsskyddreklamen släppts i Tyskland. Fotbollen kommer snart också. Känner ni igen mig?

tisdagen den 11:e augusti 2009

Jag är nu i Tver




Jag har nu i min virtuella cykelvärld (Cykling på kontoret) kommit till den ryska staden Tver:

Tver (ryska: Тверь, uttalalas /tvʲerʲ/) är en stad i Ryssland och är den administrativa huvudorten för Tver oblast. Tverregionen kallas även för Tverkarelen. Staden hette Kalinin mellan 1931 och 1990 efter Michail Kalinin. Tver bebos också av en liten finsk-ugrisk folkgrupp, tverkarelarna.

Det har gått rätt långsamt på senaste tiden beroende på semestern. Jag har sprungit 5-6 dagar i veckan och börjar känna mig redo för Stockholm Triathlon.

Det är mindre än 30 dagar kvar till Ö-Till-Ö. Mitt livs största utmaning.

lördagen den 2:e maj 2009

Träna Träna Trääääna!


Idag avklarades min första halvmarathon. Hade aldrig i mitt liv tidigare sprungit mer än 15 km så det var ett steg i rätt riktning. Lite action var det också. Min farbror, som förövrigt är 61 år och skulle när som helst krossa mig, gjorde årets praktvurpa och flög på mage och tappade luften och fick sår på typ 6 ställen. Stackarn. Det var efter 7,5 km och jag trodde löpträningen var över. Men han bet ihop och fullföljde. Det var starkt. Sånt glömmer jag aldrig. Vilken krutgubbe!

Tid: 1.54 (57+57) helt ok, men inget spektakulärt.

Träning sen i februari:

80 mil cykel på kontoret
10 mil cykel i verkligheten
10 mil löpning
40 km rodd.
Pers på 2 000 rodd - 7,18
2 gympass

Kör hårt!

tisdagen den 17:e mars 2009

Mot Eurovision i Moskva


Nu har jag precis passerat ryska gränsen och tar nu sikte på Moskva. Vill gärna hinna dit innan melodifestivalen, men förstår att det kommer att blir helt omöjligt. Första 50 milen är avklarade och det känns riktigt bra. Min kollega Claes har också cirka 50 mil och är på väg ut i havet mot Skottland. Han cyklar åt andra hållet. Han kommer att cykla i havet de nästkommande månaderna stackarn. Claes håller högre tempo och svettas, men jag håller mitt stadiga tempo:

1 timme i stöten cirka 2-3 gånger per dag.
16-18km/timme
Motstånd Level 2

Söndernötta jeans - JA!
Förundrade kollegor - JA!
Undande över materialet som visas som related video på Youtubeklippet - JA!

onsdagen den 11:e mars 2009

Vi ses på startlinjen!

fredagen den 9:e januari 2009

I call it a day!

Följ istället magstarkt.blogg.se

Tack ni alla snälla läsare som troget kommit tillbaka till min sida. Jag har nu bloggat i 10 månader och gjort 694 inlägg. Roligaste tiden var när jag gjorde tävlingen Guess my Face och då hade jag så mycket som 500 personer som var inne varje dag. Mycket tid är nedlagd och den tiden ska nu läggas på annat. Närmast på hand är att sjunga mer i hemmastudion och att videoredigera allt härligt material vi har samlat på oss genom åren samt att bygga ett bra fotoarkiv och göra fotoböcker. Det har varit riktigt kul att blogga och att veta att mer än 100 personer kommer tillbaka varje dag har varit smickrande. Jag kommer att fortsätta läsa andras bloggar som jag tycker är intressanta. Och det är nog inte omöjligt att jag får gästblogga på Sofies blogg ifall jag får abstinens.

Magstarkt.blogg.se

Jag har startat en insamling på Barncancerfonden som heter 2kidz. Två av mina bröder fick cancer som barn och övervunnit sjukdomen. Nu ska jag under detta år samla ihop 20 000 kronor till Barncancer fonden och du får jättegärna hjälpa mig och ge ett bidrag.

KRAM TILL ER ALLA!

Adam och Gry kommer tillbaka

Från och med måndag är äntligen Adam och Gry tillbaka med "Äntligen Morgon". Rasmus och Linda eller vad de heter är ju fruktansvärt tråkiga att lyssna på och kulmen är deras "Beat the DJ" där Linda sitter och viskar rätt svar till den tävlande... Spännande... Är det någon som håller med eller? Har fått lyssna på P1 nu ett tag och faktiskt även P2 har varit roligare än Mix Megapol.

Alabama!!!


Det är så många roliga utryck här hemma nu. Kenza försöker härma Ajabaja och skriker Alabaaama så fort nåt blir fel.

Kharma undrar hur många Alfons det är innan Kenza ska sova... Det är hennes sätt att mäta tid. I dag när hon frågade var det 15 avsnitt kvar....Äh svarade Kharma...

Hemfrid.... var är ni?

I november anmälde vi vårt intresse till Hemfrid. 15 december var jag tvungen att ringa och fråga om vi ska få nån hjälp. 21 december kommer Ulla. Allt är hemfrid och fröjd och vi skriver kontrakt och vi får städning. Sen in i dimman igen. Hör ingenting. Får en räkning på 2380 kronor.... hmmm... Skulle få städat 2 gånger i månaden.Försöker ringa. Inget svar! Kanske skulle ha valt någon annan.... Läs svart städhjälp.....

iPhone hysteri


Det råder fullständig iPhone hysteri på B3IT. Nu är vi till och med på den nivån att vita iPhones duger. Eller hur Claes?

torsdagen den 8:e januari 2009

Kenza

Summering:

Kanonställe att åka till på veckodagarna. Inte alls mycket folk. Betydligt renare och fräschare en Lekpalatset. Fortfarande lite klaustrofobiskt bland näten och läskigt ifall det skulle börja brinna. Bra och fräsch mat. Trevlig personal. Även en rutschkana som skrämde mig. Enormt renligt faktiskt. Personalen gick och städade konstant och gnuggade väggar, stolar och bord under tiden vi var där. Gratis Piggelin till barnen.

 2 slagsmål mellan pojkar trots att det bara var 10 barn. 

Men hit kommer jag att komma tillbaka.

Barnens Alcatraz

Korv m. Pasta 35 kr
Pastasallad med rostbiff 74 kr

Barnen är helt vilda...

Lekhuset

Jag ska testa Lekhuset i Bromma.
Det är torsdag så då kommer jag att få en glasspinne också. Funderar på att ta med barnen och i så fall kanske de kan vara i bollhavet så kan jag köra Laserbanan själv. Okej jag skämtar. Men jag återkommer om hur det var.

Första milen är avklarad


Jag har gjort min första mil på kontorscykeln. Den gick fint. Lite obekvämt att jobba när jag inte har kunnat höja bordet ännu. Men ställningen liknar tempocykelns position. Jag ska åka österut på kartan och min kollega åker västerut. Nu är jag snart vid Östersjön. Hurra.

Hojen jag har köpt är en Matrix MX-U5. En riktig gymcykel. Inköpet gjordes på Alm & Careplan som säljer beggad gymutrustning. Nypris 35000. Vi köpte våra för 8500.


Matrix U5 är en kvalitetscykel i fräck design. Cykeln är självgenererande och behöver ingen extern strömkälla. Det race inspererande styret med stöd för armbågarna har även handpuls. Displayen är tydlig och enkel att använda.
Matrix U5 har 6 program och har inbyggd fjärrkontroll till LCD skärm som finns att beställa som tillbehör.


Dimensioner: Längd 112 cm. Bredd 64 cm. Höjd 145 cm.
Dispaly: Tid, hastighet, distans, nivå, kalori, RPM,
watt, puls.
Motstånd: Elektromagnetiskt.
Vikt: 48 kg.
Max anv. vikt: 182 kg.

onsdagen den 7:e januari 2009

Vad jag haaaälskar choklad.


Skit också att min pappa skulle skicka hit en Paradisask till Sofies födelsedag. Nu går jag och äter ur den hela tiden. Även fast jag inte vill ha ens. Vad är det för sjukt egentligen? Inte nog med det. Vi har fortfarande kvar massa brownie och den kan jag inte heller låta bli. Kan ingen komma hit och hjälpa oss att äta upp allt? Jag måste rekommendera boken "a piece of cake" the perfect formula to increase your weight.

Nu har kontorstolen kommit!!

Kontorstolen/motioncykeln har hämtats. Nu ska jag och min kollega Claes cykla jorden runt....på kontoret. Wunderbaums mottages med stor tacksamhet.

tisdagen den 6:e januari 2009

Vad kostar bilen egentligen?


Vi köpte vår Biopower 9-5 för 1,5 år sedan. Då hade den gått 2000 mil (årgång 2006). Den gick på 215 000 kronor då. Idag gick jag in på teknikens världs värderingssida.

Värdet idag är 125 000 - 135 000 kronor.

80 000 back på 1,5 år.

Bensinkostnad: 2000 x 9 = 18 000 kronor

Försäkringar, tvättar, och glödlampor = 6 000 kronor

Kostnaden per mil är med andra ord:

80000+18000+6000=104 000 kronor/ 2000 mil = 52 kronor per mil

Det enda som är bra är att det från och med nu i alla fall inte tappar så mycket i värde hoppas jag.

Någon som blev sugen på att köpa bil nu?

måndagen den 5:e januari 2009

Utmaning


Hej!
Tänkte utmana dig i Betapet i morgon kväll klockan 21.30. Match mellan fyra personer. Vi kör på "Snabb" hastighet, så det ger dig mycket tid. Det kommer du behöva ;-) Nån som vågar utmana? Rum flodhästen klockan 21.30 och jag heter tsaren71. Börja träna redan nu.

Pulka

Skumpakväll och pälsmössor


Vi körde lite skumpaprovning igår kväll på Hotel Reisen i Gamla Stan. Sen stack vi och åt på Rolfs Kök. Denna gång var det lite bättre än förra försöket. Jag undvek Entrecote och testade skaldjurssoppan i stället. Den var riktigt fin faktiskt. Sofie, Fredrik och Karin åt Oxkinder och var nöjda. Själv tyckte jag att det smakade lappskojs. Mycket trevlig kväll och i morse strosade vi runt i gamla stan och skrattade åt ålla ryssar med Bresjnevmössor och minkpälsar. Något för Blondinbella kanske.

Tack Linn och Ann för att vi fick en härlig kväll.

söndagen den 4:e januari 2009

Pat Tillman


Igår när jag satt och tittade på matchen så ägnade de en minut till Pat Tillman. En AZ Cardinalspelare som säsongen 2002 valde att åka till Afghanistan och kriga. Han hade ett kontrakt för säsongen som var värt mer än 20 miljoner svenska kronor(3.6 milj Dollar)

Denne sanne Patriot, Pat Tillman, stupade i Afghanistan.

I går pratade de om att han gav upp kontraktet för att "Defend our country". Och att han borde röstas in i Hall of Fame. Försvara landet kanske var att ta i när han var i Afghanistan och krigade. Men sättet de talar på och det fantastiska inslaget om honom får mig ändå att rysa. Trots att jag är emot både krig och ockupationer. De är tamejtusan specialister på att indoktrinera i USA.

CARDINALS!!!

Arizona Cardinals, mitt hopplösa lag som inte haft en slutspelsmatch på hemmaplan sen 1947 slog i natt Atlanta Falcons med 30-24 i en mycket spännande match.

Kurt Warner var fantastisk som quarterback. Carlos Dansby gjorde en grym insats i försvaret. Nu är jag trött.
Men jag fick valuta för NFL Gamepass HD som jag har köpt för att följa hela slutspelet.

Jag är trött! (01.42) men glad. Vilken födelsedagspresent för Sofie! hahaha. Grattis älskling!

lördagen den 3:e januari 2009

Storbak och Gry


Har precis avslutat ett storbak här hemma. Jag och Kenza bakade en brownie med valnöt och Sofie och Kharma gjorde en toscatårta med mazarinbotten. Recept ur A Piece of Cake. Mums! Jag tänkte att nu när Tom och Maria stack till Kanarieöarna så ska vi strunta i delicatodamsugarna och bjuda på riktiga grejer.

Nu sitter vi och ser körslaget och jag blir så chockad av Gry. Vet inte riktigt vad jag ska säga utan att verka oförskämd, men hon överraskar mer och mer för varje gång. Hon är ju trots allt gravid. Ps. Jag är en fan av henne och Alsing. Ds.

Födelsedag

I morgon fyller Sofie år! Skönt att hon blir lite mer mogen ;-)
Jag köpte en kombinerad jul och födelsedagspresent till henne. Hon fick:

En sminkning (Wild/Crazy)
En fotografering i studio och....
Slutligen en retushering av ett proffs. Min kompis Joanna Ågren är nämligen en mästare på att retushera bilder. Här är hennes sajt och där finns lite av hennes alster.

fredagen den 2:e januari 2009

Biotips

Är det nån som kan tipsa om någon bra biofilm? Allt flyter?

Värdefullt resetips


Om ni är intresserade av att läsa lite om ett hotell innan ni bokar så rekommenderar jag verkligen Tripadvisor. I stort sett alla hotell finns listade och folk skriver om vad som är bra och dåligt med dem. Man kan få värdefulla tips typ: "Akta er för den gamla byggnaden, där finns kackerlackor" osv... Vi använder alltid denna sajt när vi ska boka hotell. Jag tror att det är ganska vanligt att man inte läser på om hotellen när man bokar med Apollo, Fritidsresor, Mytravel osv. Allt ser hur fint ut som helst. Nära till centrm kan innebära att du bor bredvid en 6 filig motorväg. Och nära till havet kan betyda att du egentligen bor nära ett reningsverk. Men nu kan ni själva kontrollera. In med Tripadvisor i bokmärkesraden.

Liten Quiz - svårighetsgrad medium

Vem?

* Elittränarutbildning friidrott
* Tränarutbildning fotboll, handboll och basket
* Högre tränarutbildning friidrott HTU
* Militära Idrottshögskolan
* Högskoleutbildning träningslära
* Förbundskapten 10-kamp 1985
* Landslagstränare friidrott 1982-1999
* Tidigare landslagsman och svensk mästare i 5 och 10-kamp
* Stor Grabb friidrott
* Svensk cupmästare i handboll IFK Karlskrona 1980
* Tidigare elitspelare i handboll och basket

Bonusfråga: Beskriv denne persons specialtrick.